Huden
Huden har en yta på nästan två kvadratmeter och är människokroppens största
organ, ett mycket viktigt organ också. Huden är vår mänskliga sköld. Huden
fungerar som ett stort sinnesorgan som kan känna tryck, beröring, kyla, värme
och smärta.
Varför är huden så viktig för oss? Huden har en mängd olika så kallade uppgifter, som t.ex. skyddar kroppen så att den kan fungera som den ska.
Hudens uppgifter:
- Huden skyddar kroppen mot bl.a. nötning, frätande ämnen, bakterier och olika virus.
- Hjälper till att hålla kroppstemperaturen på rätt nivå.
- Lagrar vätska och fett
- Huden bildar D‐vitamin med hjälp av solen för att kroppen ska kunna ta upp kalcium till skelettet. Skyddar också kroppen mot ultraviolett strålning från solen.
- Huden utsöndrar vatten och salter genom svettning och avdunstningar
- Förhindrar kroppen att förlora för mycket vätska
- Huden signalerar också omgivningen, exempelvis när man blir generad och huden rodnar.
(1177, 2005)
Trots att vår hud inte är speciellt tjock har den tre beståndsdelar, lager av vävnader;
överhuden, läderhuden och underhuden.
Hur fungerar dessa tre beståndsdelar?
Vi börjar med Överhuden
Den yttersta delen av huden, den som vi ser och känner, kallas överhuden. Överhuden består av platta celler i flera skikt. Tjockleken runt om på kroppen varierar. Exempelvis är huden på handflator och fotsulor en millimeter tjock eller mer, som är tjockt jämfört med resten av överhuden som är 0,05–0,1 millimeter.
Det är ett så kallat basalmembran som håller fast överhuden med läderhuden som ligger precis under. Basalmembranet har hudceller som ligger tätt ihop, också där i flera skikt. På hudens yta slits dessa hudceller ofta, vår hud står ut med mycket under dagarnas gång. De slits ut och blir döda hudceller som sen exempelvis skrubbas bort. Dessa celler ersätts av andra celler som kommer nedifrån och som har delat sig för att kunna ta över. Nybildade celler i de nedre skikten förs uppåt och åldras och slits ut efter hand, samtidigt som det bildas nya celler intill basalmembranet. Det finns ett ämne som heter keratin, eller hornämne, som lagras i de åldrande cellerna. (1177, 2005)
Hornlagret är det allra yttersta lagret på överhuden, som består av döda hudceller (ortblomman, 2011). Huden skyddas från yttre påverkan såsom nötning och hindras från att torka ut, tack vare hornlagret. Utsätts hornlagret för nötning blir det tjockare, om man exempelvis har ägnat sig åt hårt arbete kan man få tjockare hud, valkar, på händerna.
(1177, 2005)
Vi fortsätter med Läderhuden
Det lager som finns under överhuden och som håller ihop hela huden kallas läderhuden. Är ett starkt och elastiskt hudlager och består av elastintrådar som ger elasticitet och flexibilitet samt kollagentrådar som ger huden stadga. De celler som bildar bindväven, den så kallade stödjevävnad, kallas fibroblaster.
I läderhuden finns muskler, svett- och talgkörtlar, kärlförsörjning och hårsäckar. Det finns också nervceller som är känsliga för värme, köld, tryck och smärta. (1177, 2005)
Varför heter det just läderhud?
Namnet kommer ifrån att det är just detta hudlager hos djur som används till lädertillverkning. (Emtestam, 2009)
Vad är det som gör att vi får rynkor när vi blir äldre?
Lennart Emtestam är en erfaren dermatolog och aktiv forskare som arbetat mycket om just huden. I Emtestams bok Huden (2009,12) beskrivs det att när vi naturligt åldras blir det förändringar i läderhuden, och det gör att huden blir slapp, sjunker nedåt och därför uppstår större och mindre rynkor. Detta på grund av att fibroblasterna blir färre och dess funktion blir sämre, det leder till att kollagentrådarna som finns precis under gränsen till överhuden flyter ihop samt att elastintrådarna tjocknar, slingrar sig och lätt trasslar ihop sig. Hudens genomskinlighet ökar också, och därför syns fler blodkärl under huden när vi blir äldre. Däremot minskar blodkärlen i antal, och den mekaniska tåligheten i huden blir sämre och det gör att läkningstiden för sår blir längre.
Visste ni att UV‐strålning ger större skada på huden på rökare än på icke‐rökare? Emtestam förklarar i tidigare nämnd bok att rökavvänjning är en väldokumenterad metod att enkelt förbättra rynksituationen på läderhuden på sikt.
Till sist har vi Underhuden
Det tredje och sista hudlagret är underhuden, som är det så kallade ”fettlagret”. Underhuden är väldigt lik läderhuden, de båda består av bindväv men underhuden har mycket mer fettceller. Man kan säga att underhuden fungerar som en stötdämpare och ett skydd mot kroppsdelar som benhinnor och muskler(ortblomman, 2011). Precis som överhuden är underhuden olika tjock på olika ställen, men skillnaden är att underhudens tjocklek varierar mellan ett par millimeter och upp till en decimeter. Det hänger också ihop med fysisk aktivitet, kost och hormoner. (ne, 2011) Fettlagrets volym och fördelning är olika för kvinnor och män, kvinnor har oftast mer underhudsfett. De fettceller som finns i underhuden blir fler och fler vid viktuppgång, vatten lagras också i den här delen av huden. När underhuden, och läderhuden med för den delen, förlorar vätska bindas rynkor och påsar under ögonen (Emtestam, 2009).
Underhuden skyddar kroppen mot kyla samt stötar och tryck och tjockleken på underhuden bestäms av näringstillförsel, arvsanlag och hormonbalans.
(1177, 2005)
1: basalcellslagret med melanocyter, 2: hårstrå, 3: nevus, 4: överhud, 5: läderhud, 6: hårsäck, 7: underhud.
Bild tagen från http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/, illustrerad av Roland Klang
Varför är huden så viktig för oss? Huden har en mängd olika så kallade uppgifter, som t.ex. skyddar kroppen så att den kan fungera som den ska.
Hudens uppgifter:
- Huden skyddar kroppen mot bl.a. nötning, frätande ämnen, bakterier och olika virus.
- Hjälper till att hålla kroppstemperaturen på rätt nivå.
- Lagrar vätska och fett
- Huden bildar D‐vitamin med hjälp av solen för att kroppen ska kunna ta upp kalcium till skelettet. Skyddar också kroppen mot ultraviolett strålning från solen.
- Huden utsöndrar vatten och salter genom svettning och avdunstningar
- Förhindrar kroppen att förlora för mycket vätska
- Huden signalerar också omgivningen, exempelvis när man blir generad och huden rodnar.
(1177, 2005)
Trots att vår hud inte är speciellt tjock har den tre beståndsdelar, lager av vävnader;
överhuden, läderhuden och underhuden.
Hur fungerar dessa tre beståndsdelar?
Vi börjar med Överhuden
Den yttersta delen av huden, den som vi ser och känner, kallas överhuden. Överhuden består av platta celler i flera skikt. Tjockleken runt om på kroppen varierar. Exempelvis är huden på handflator och fotsulor en millimeter tjock eller mer, som är tjockt jämfört med resten av överhuden som är 0,05–0,1 millimeter.
Det är ett så kallat basalmembran som håller fast överhuden med läderhuden som ligger precis under. Basalmembranet har hudceller som ligger tätt ihop, också där i flera skikt. På hudens yta slits dessa hudceller ofta, vår hud står ut med mycket under dagarnas gång. De slits ut och blir döda hudceller som sen exempelvis skrubbas bort. Dessa celler ersätts av andra celler som kommer nedifrån och som har delat sig för att kunna ta över. Nybildade celler i de nedre skikten förs uppåt och åldras och slits ut efter hand, samtidigt som det bildas nya celler intill basalmembranet. Det finns ett ämne som heter keratin, eller hornämne, som lagras i de åldrande cellerna. (1177, 2005)
Hornlagret är det allra yttersta lagret på överhuden, som består av döda hudceller (ortblomman, 2011). Huden skyddas från yttre påverkan såsom nötning och hindras från att torka ut, tack vare hornlagret. Utsätts hornlagret för nötning blir det tjockare, om man exempelvis har ägnat sig åt hårt arbete kan man få tjockare hud, valkar, på händerna.
(1177, 2005)
Vi fortsätter med Läderhuden
Det lager som finns under överhuden och som håller ihop hela huden kallas läderhuden. Är ett starkt och elastiskt hudlager och består av elastintrådar som ger elasticitet och flexibilitet samt kollagentrådar som ger huden stadga. De celler som bildar bindväven, den så kallade stödjevävnad, kallas fibroblaster.
I läderhuden finns muskler, svett- och talgkörtlar, kärlförsörjning och hårsäckar. Det finns också nervceller som är känsliga för värme, köld, tryck och smärta. (1177, 2005)
Varför heter det just läderhud?
Namnet kommer ifrån att det är just detta hudlager hos djur som används till lädertillverkning. (Emtestam, 2009)
Vad är det som gör att vi får rynkor när vi blir äldre?
Lennart Emtestam är en erfaren dermatolog och aktiv forskare som arbetat mycket om just huden. I Emtestams bok Huden (2009,12) beskrivs det att när vi naturligt åldras blir det förändringar i läderhuden, och det gör att huden blir slapp, sjunker nedåt och därför uppstår större och mindre rynkor. Detta på grund av att fibroblasterna blir färre och dess funktion blir sämre, det leder till att kollagentrådarna som finns precis under gränsen till överhuden flyter ihop samt att elastintrådarna tjocknar, slingrar sig och lätt trasslar ihop sig. Hudens genomskinlighet ökar också, och därför syns fler blodkärl under huden när vi blir äldre. Däremot minskar blodkärlen i antal, och den mekaniska tåligheten i huden blir sämre och det gör att läkningstiden för sår blir längre.
Visste ni att UV‐strålning ger större skada på huden på rökare än på icke‐rökare? Emtestam förklarar i tidigare nämnd bok att rökavvänjning är en väldokumenterad metod att enkelt förbättra rynksituationen på läderhuden på sikt.
Till sist har vi Underhuden
Det tredje och sista hudlagret är underhuden, som är det så kallade ”fettlagret”. Underhuden är väldigt lik läderhuden, de båda består av bindväv men underhuden har mycket mer fettceller. Man kan säga att underhuden fungerar som en stötdämpare och ett skydd mot kroppsdelar som benhinnor och muskler(ortblomman, 2011). Precis som överhuden är underhuden olika tjock på olika ställen, men skillnaden är att underhudens tjocklek varierar mellan ett par millimeter och upp till en decimeter. Det hänger också ihop med fysisk aktivitet, kost och hormoner. (ne, 2011) Fettlagrets volym och fördelning är olika för kvinnor och män, kvinnor har oftast mer underhudsfett. De fettceller som finns i underhuden blir fler och fler vid viktuppgång, vatten lagras också i den här delen av huden. När underhuden, och läderhuden med för den delen, förlorar vätska bindas rynkor och påsar under ögonen (Emtestam, 2009).
Underhuden skyddar kroppen mot kyla samt stötar och tryck och tjockleken på underhuden bestäms av näringstillförsel, arvsanlag och hormonbalans.
(1177, 2005)
1: basalcellslagret med melanocyter, 2: hårstrå, 3: nevus, 4: överhud, 5: läderhud, 6: hårsäck, 7: underhud.
Bild tagen från http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/, illustrerad av Roland Klang
