huden

Malignt Melanom

Är en elakartad tumör som en person kan få om den solar för mycket eller bränner sig ofta. Det beror på den ultravioletta strålningen från solen. Även om solfaktorn är en stor del i cancerformen så kan även folk med två eller fler biologiska släktingar som haft sjukdomen ha större risk att drabbas. Det finns även annat som påverkar eftersom en person som inte är ute i solen ändå kan få malignt melanom i huden (vårdguiden, 2010).

Mellan 80-85% av alla som drabbas av malignt melanom i huden botas (i Sverige). Siffrorna har gått upp och människor har blivit mer medvetna och söker sig till läkare redan i ett tidigt stadium för att undersöka hudförändringar (cancerfonden, 2011).


Hur
bildas malignt melanom?

Som tidigare beskrivet så har huden tre lager; överhuden, läderhuden och underhuden. Huden fungerar som ett skydd mot bland annat bakterier, virus och solens skadliga strålningar. Vad som händer vid tumörbildning är att längst ner i hudens översta lager så finns det basalceller. I basalcellerna finns melanocyterna, som är våra pigmentceller. Ur dem bildas melanin, ett mörkt pigment, som till viss del skyddar mot solens skadliga strålar.

När vi utvecklas som foster så klumpar pigmentcellerna ibland ihop sig och bildar vad vi kallar leverfläckar och födelsemärken. Från pigmentcellerna och i pigmentfläckarna utvecklas malignt melanom.

Den ultravioletta strålningen som finns i solen utsätter ständigt pigmentcellernas kärnor för skador. I kroppen har vi ett slags reparationssystem som brukar laga de skadade cellerna, men ibland funkar det inte och då börjar cellerna dela sig okontrollerat. (Se rubrik: Metastaser) (1177, 2010)

Malignt melanom kan drabba hela kroppen, men hos kvinnor utvecklas cancertumörerna oftast på underbenen och hos män på bålen. Tecken på de första symptomen är att leverfläckar och födelsemärkena börjar ändra färg och form, växa, klia och blöda.

 

Behandlingsmetoder av malignt melanom

KirurgiGenom en operation där hudförändringen skärs bort, sker oftast under lokalbedövning. När hudförändringen skurits bort så tas även en bit runt tumören bort för att vara säker på att cancercellerna inte ska sprida sig. Om sjukdomen skulle ha spridit sig till andra delar av kroppen så krävs det flera operationer. Då kan tillexempel lymfkörtlarna som ligger närmast tumören tas bort så att risken för spridning minskar ännu mer.
LäkemedelDet finns flera läkemedel emot malignt melanom men det vanligaste är Cytostatika som angriper celler och stoppar de som håller på att dela sig. Cytostatika är tyvärr inte så effektiv mot malignt melanom som är den aggressivaste formen av hudcancer eftersom cancercellerna snabbt blir resistenta på grund av sin motståndskraft. Det pågår flera stora undersökningar för att ta reda på om cytostatika i vissa fall ändå kan ha effekt.

Ibland försvinner malignt melanom av sig självt med förklaringen att kroppens immunförsvar själv bekämpat sjukdomen. Forskarna håller därför på med försök som t.ex. spruta in monoklonala antikroppar eller andra ämnen för att se om det går att stärka immunförsvaret mot tumörer. De monoklonala antikropparna söker sig till tumören och förstör dess celler. Dessutom använder man de ämnen som kroppens immunförsvar redan har. Detta används inte i rutinbehandlingen än men är i försöksstadiet.
StrålbehandlingSyftet med strålbehandling är att få en maximal effekt mot cancertumörerna utan att skada friska celler mer än nödvändigt. Metoden innebär att cancercellerna utsätts för strålning och när de gör det så för de så småningom ut. Men som tidigare nämnt så blir malignt melanoms celler snabbt motståndskraftiga och resistenta så används strålbehandling sällan med målet att bota malignt melanom, men används däremot för att lindra och kontrollera sjukdomen.

 
Malignt melanom – stadier och behandling

Det finns olika behandlingsmetoder för att bli frisk från malignt melanom. I ett system som finns för att avgöra vilken behandling en patient så finns det 4 olika stadier.

Det första stadiet innebär att cancersvulsten, alltså födelsemärket, är mindre än 2 mm tjockt eller 1 mm tjockt med sårbildning. Dessutom ska det inte finnas några tecken på att cancern har spridit sig.

Behandling av första stadiet brukar oftast räcka med att operera bort det cancerdrabbade området, samt en liten bit runtom ärret efter operationen. Det brukar inte krävas ytterligare behandling.

Det andra stadiet innebär att cancersvulsten är mer än 2 mm tjockt eller 1 mm tjockt med sårbildning. I likhet med det första stadiet ska heller ej här finnas tecken på cancerspridning.

I behandling av det andra stadiet behövs det cancerdrabbade området dels opereras bort, en bit runt om och dessutom följas upp med en undersökning för att se om cancern spridit sig till lymfkörtlarna. Undersökningen innebär att 1-3 lymfkörtlar tas bort.

I det tredje stadiet har cancern spridit sig till lymfkörtlarna men utan tecken på att nya cancersvulster (metastaser) har bildats i någon annan kroppsdel.

Behandling av cancern i tredje stadiet innebär att om cancer spridit sig till portvaktskörteln så måste alla lymfkörtlar i det drabbade området tas bort vid ytterligare en operation. Den drabbade skickas även på en undersökning för att se om metastaser har bildats.

I det fjärde stadiet så har cancern bildat metastaser i andra delar av kroppen.

Det fjärde stadiet av malignt melanom behandlas olika beroende på var i kroppen de nya cancersvulsterna bildats. Om cancern bildat metastaser så behandlas de som självständiga cancersvulster. Om det är möjligt så opereras metastaserna bort, men om det inte går fast metastasen är stor och välavgränsad så behandlas de med strålning. Kemoterapi används som behandling om varken operation eller strålbehandling är möjligt (huddoktor).

Picture