huden
Varför är sjukdomen vanligare i ena landet jämfört med det andra?

I Sverige är hudcancer den snabbast växande cancerformen med en årlig ökning av 2,4 % av malignt melanom och 3,8 av övrig hudcancer de senaste 20 åren. De senaste tio åren har ökningen gått upp till 4,1 % av malignt melanom och 4,9 % av övrig hudcancer.  Sverige ligger alltså i topp i Europa med ungefär 7450 antal nya fall per år (socialstyrelsen, 2009), om man inkluderar basalcellscancer som inte brukar räknas in i den vanliga cancerstatistiken eftersom det är en mycket långsamt växande och speciell cancerform, så är det totalt 42 800 nya fall per år (Cancerfondsrapporten 2010).

I Colombia är medellivslängden 70,3 för män och 76,2 för kvinnor och i Sverige 82,9 år hos kvinnor och 78,6 hos män (landguiden, 2011). Anledningen till att det skulle kunna vara en lägre siffra i Colombia vad gäller hudcancer skulle kunna bero på att medianåldern vid diagnos ligger på 80 år (Cancerfondsrapporten 2010). Då de flesta colombianer inte når den åldern så är det inte rättvist att säga att Sverige oftare drabbas utav hudcancer, sett ur den aspekten.

En annan anledning till att Sverige kanske har en högre statistiksiffra kan bero på det naturliga pigmentet. Under fliken hudcancer har du kunnat läsa om hur hudfärgen påverkar melanin-utsöndringen. Svenskar har en hy som producerar mindre melanin och därmed inte skyddar hudcellerna lika mycket från solen tillskillnad från colombianernas mörkare hy.   I Sverige är somrarna korta och inte ens då finns det 100 % chans till sol. Så när den väl kommer fram så njuter svenskarna av solens sken, och även de ultravioletta strålarna som skadar huden. Förmodligen tänker svenskar sällan på att smörja in sig, medan colombianerna är vana vid att solen lyser och därför dels har utvecklat en mer tålig hud samt redan har mörkare hy och ett annat pigment.

I Sverige är sjukvården bättre än i Colombia med motiveringen hur mycket pengar som läggs på sjukvård per person, hur många läkare det finns per tusen invånare samt de totala offentliga utgifterna för hälsovård (landguiden, 2011).
Picture
Som man ser i jämförelsen så har Sverige större resurser. Detta kan innebära att svenskar även har ett större förtroende för sjukvården och därmed litar på att söka sig till den. Dessutom känner många att de betalar så mycket i skatt att det känns värt att kunna ta del av den sjukvårdsskatt som faktiskt betalas av alla invånare.  

Ekonomisk syn på sjukdomen i Sverige
Enligt Suvi Mäklin och Pekka Rissanen (Kostnader för cancer, 2006) kan man dela in kostnaderna för cancer i tre olika kategorier; patientens egna kostnader, produktionsbortfall samt hälsovårdskostnader. I praktiken kategoriseras kostnaderna ännu mer, till direkta, indirekta och psykosociala kostnader.
När man pratar om direkta kostnader menar man de kostnader som uppkommer i samband med diagnostisering, prevention, behandling, rehabilitering, terminalvård samt andra kostnader som har med patienten att göra som exempelvis resekostnader, nödvändiga förändringar i hemmet för att underlätta för den insjukna, kanske också flyttkostnader om det behövs samt också kostnader för hemvård och närståendevård.
Indirekta kostnader innebär de kostnader som är förknippade med den tid som går åt till vård av patienten, samt till den tid som anhöriga ägnar till vården. Försämrad arbetsförmåga och frånvaro pga. sjukdom, förtidspension eller dödsfall kallas produktionsbortfall och det räknas också in i de indirekta kostnaderna.
Övriga kostnader är oftast de psykosociala kostnaderna. De innefattar kostnader som uppstår pga. den försämrade livskvaliteten och konsekvenserna av cancern. Det kan vara t.ex. förändringar i hemmet eller på arbetsplatsen som man inte önskat själv, smärtan man upplever, psykiska besvär som ångest eller depression, ofta begränsade funktionsförmåga samt social avskärmning.
De psykosociala kostnaderna är svåra att mäta i pengar då de inte har ett ekonomiskt värde, men det räknas ändå in som cancerkostnader.
(cancer, 2011-02-17)

Det tidigare nämnda var vad cancer skapar för kostnader, men hur påverkas individ, grupp och samhälle av sjukdomen?
För en person som blir sjuk i cancer blir livet helt annorlunda. Man kan inte jobba och få lön, man får sjukersättning men det blir inte samma sak. En individ påverkas mer psykiskt och socialt än ekonomiskt.
Om man öppnar ögonen lite mer och börjar titta på hur det påverkar grupper i samhället kan man ta företag som exempel. Om ett företag har en anställd som blir sjuk, förlorar det arbetskraft och måste därför anställa en ny att lära upp och det tar tid och kostar pengar, som kan kallas oförväntade utgifter.
Samhället är nog det som påverkas mest ekonomiskt med tanke på att cancerbehandlingarna kostar mycket pengar och det betalas av sjukförsäkringar, som finansieras av skatter och andra avgifter. Ju mer behandlingar som behövs, ju mer sjukförsäkring behövs och ju mer pengar från skatterna tas till det.

Social påverkan i Sverige

Att få beskedet ”Du har cancer” är otroligt chockartat, och vi funderade på hur det påverkar en människa både psykisk och fysiskt. Man blir sjukare och sjukare, när det börjar bli illa blir kroppen svagare och man orkar inte lika mycket längre. Strålbehandlingar gör ofta att man tappar håret, man går ner i vikt och ser sjuk ut i kroppen. Det gör att ens psykiska hälsa blir dåligare, man får en trötthet som är svår för andra människor att förstå. Eftersom man inte orkar lika mycket blir ens sociala liv lidande, man träffar inte sina arbetskollegor längre, kanske inte sina vänner speciellt ofta heller. Man har cancern att tänka på och den tar över ens liv.
Det finns alltid hjälp att få, dels medicinsk hjälp med också annan hjälp. Stöd att ta sig igenom det. Det finns till och med stödgrupper för anhöriga, vilket vi tycker är väldigt bra eftersom de också drabbas, dock på ett mildare sätt. Många människor är starka och klarar sig igenom sjukdomen, andra inte.
Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation som samlar in pengar till cancerforskning. En otroligt bra organisation som inte bara samlar in pengar, utan hjälper också till genom att ha stödlinjer, information och stöd för anhöriga och mycket mer. Cancerfonden arbetar för att minska antalet dödsfall i cancer, minska antalet drabbade och det genom att finansiera forskning. Uppkommer ibland cancergalor där man samlar in pengar genom att hålla stora sociala event. Cancerfonden får hela samhället att hjälpa till och väldigt många skänker gåvor och pengar till fonden.



Orsaker till och åtgärder mot hudcancer?

Eftersom att de redan nämnda orsakerna till cancer främst beror på solens strålar eller solarium så kan vi fråga oss varför människor väljer att ligga och pressa i solen en varm sommardag, eller riskera att bränna sig genom att inte smörja på solskyddsfaktor och därmed enklare kunna drabbas utav hudcancer. Det kan bero på samhällets påtryckningar om att vara den perfekta människan och nå upp till idealet om att vara solbränd, snygg och blond. De utsätter sig därför för solarier för att inte vara bleka och naturliga. Tidigare så har det varit oklart om solarier varit farligt för huden men WHO har fastställt att solarium ligger i topp av de cancerframkallande ämnena jämsides med rökning, arsenik och asbest (improve, 2009).

Förutom att växthuseffekten tagit fart så är solen fortfarande densamma. Går man långt bak i tiden så var idealet att vara blek och tjock som tecken på att man var rik nog att inte arbeta och hade råd att äta, medan dagens som sagt är att vara solbränd och smal. Då drabbades folk förmodligen inte lika ofta av hudcancer. Den procentuella ökningen har gått upp över hela världen och ligger i topp i de flesta skandinaviska länderna innebär att samhällets påtryckningar påverkar vilka sjukdomar vi får. Hade idealet varit annorlunda kunde vi varit friskare.

Under de senaste åren har försäljningen av solskydd ökat. Men det luriga är att krämerna hjälper mot slitage av huden och att dämpa de ytliga brännskadorna men det finns egentligen inget som säger att de dämpar riskerna för hudcancer (netdoktor, 2010). Hur ska vi kunna lita på reklamerna och företagen om de inte förser oss med vad som är utlovat.

Varje individ, oavsett colombian eller svensk måste ta hand om sig själv och sin egen hälsa. Det är viktigt att vi skyddar oss från solen. Inte bara med det lilla solskyddet skyddar utan stanna i skuggan under solens starkaste timmar, inte underskatta solens styrka på vintern, använd hattar och övrigt. Varje individ behöver även ta ansvar för sin egen hälsa och se till att undersöka sig vid minsta hudförändring så chansen för överlevnad är betydligt större vid tidig diagnos.

Dessutom måste länderna bli bättre på att informera. I till exempel Australien där hudcancer är väldigt vanligt på grund av det tunna ozonlagret som släpper igenom många skadliga strålar så är befolkningen väldigt medvetna om hur de ska skydda sig, vilka risker som finns med att inte göra det osv. (netdoktor, 2010). Nuförtiden har människor mentaliteten att det inte kommer att drabba dem. Men ser man till den faktiska statistiken så drabbar hudcancer fler än alla andra cancersorter sammansatta. Dessutom kommer 1 utav 55 drabbas av melanoma under sin livstid (skincancer, 2010).

http://www.improveme.se/magazine/4094
http://www.netdoktor.se/hud-har/?_PageId=136315
http://www.skincancer.org/Skin-Cancer-Facts/


Vad skulle hända om fler fick hudcancer?

Om fler i länderna skulle drabbas utav hudcancer skulle det antingen kunna innebära att sjukvårdskostnaderna går upp. Men å andra sidan är det inte säkert att det skulle bli dyrare då om fler människor drabbades av sjukdomen så skulle det vara behov av bättre och mer sjukvård gällande ämnet. Då skulle vården effektiviseras och därmed bli kunna bli billigare.  Nuläget ökar fallen, men även forskningen kring medicin på området. Skulle ökningen gå upp skulle man, trots att cancer inte är en sjukdom som smittar så skulle det kanske kunna utvecklas till en obotlig epidemi.


Källkritik:

När vi sökt runt på information gällande hudcancer och statisk på ekonomisk, politisk och socialpåverkan i framförallt Colombia har det varit oerhört svårt att få fram konkret information. En anledning till detta kan vara att hudcancer inte är en utav de vanligaste cancerformerna i landet. Det kan kännas onödigt av de som undersökt statiskt på världen att ta upp just hudcancer då så väldigt få drabbas av det i latinamerikanska länder. Så det har inneburit att antagande behövts göras samt att vara källkritisk. Vissa källor har haft hänsyn till den låga medellivslängden vilket betyder att jämförelserna mellan Sverige och Colombia inte nödvändigtvis är helt korrekta. Men med den informationen som blivit framtagen har en så rätt jämförelse som möjligt.

Vad gäller infrastrukturen i Sverige så anser vi att wikipedia är en legitimkälla då den hade bra strukturerad och konkret text. Dessutom överensstämmer den med andra källor vi hittat, som landguiden.

Kort slutsats
Vi började fundera på hur man skulle kunna finna en lösning i detta problem, på hur man skulle kunna förhindra denna sjukdom.
Cancer är en sjukdom som vi inte vet ifall den någonsin kommer utrotas, men idag kan man inte bota cancer, man kan behandla den. Alltså finns ingen lösning, men det finns åtgärder.